Herregud vilken dag!
Var först på massage och fick gå 10 min för tidigt från den för att gå på synundersökning, en synundersökning jag gjorde helt i onödan och de hela sluta med att jag fick ett cp utbrott och grina som en idiot på smart Eyes.
Jag ska göra den långa historien kort:
Jag har prismor i mina glas hade förut prisma 5 men nu har jag fått en remiss med prismor 6 som jag visa upp direkt jag kom dit sen fick jag göra en syn undersökning och sen välja glasögon och jag har jätte svårt att välja i allmänhet och när jag tillslut bestämt mig så säger dem “Du kan inte köpa dina glasögon här för du ska ha prisma 6 och vi gör höst prisma 5” och då fick jag cp utbrott, kunde de inte kommit på de INNAN jag gjorde en syn undersökning jag tydligen inte behövde och utsatte mig för de värsta jag vet, välja glasögon jag klarade inte av den motgången och började grina som en idiot och de stod bara där och stirra på mig som jag vore helt jävla dum i huvudet men de fattade ju liksom inte att hela min värld just rasat samman.
Efter mycket om och men och de bett om ursäkt 100 gånger så gick vi vidare till nästa optiker och där informera de mig om att jag inte alls kan ha den sorts bågar jag vill ha och som smart eyes sagt till mig i 3 månader att jag kan ha för de blir fult med mina tjocka glas så de försökte i stället få mig ett par fula tantglad ögonen och jag vill inte ha några fula tantglasögon jag vill ha den sorts glasögon jag sagt i 3 månader att jag ska ha så jag kände hur gråten var på väg igen och sa “nu skiter jag i de här hejdå” och gick och mamma fick ta hand om remissen och allting som jag lämnade kvar.
Nästa gång jag går ut ska jag sätta en lapp i pannan där det står “Jag har Aspergers syndrom, prata klarspråk med mig tack!”
Jag klarar inte hastiga förändrar och framförallt inte när jag planerat något i flera månader och sen blir det inte alls som jag tänkt mig.
Jag förstår att dem inte kan ha koll på allt men jag tycker att de borde ha koll på vad de säljer för glas och hade haft det så hade jag sluppit fått värsta utbrottet som sitter i flera timmar.
Och de värsta just då när jag står där och stor gråter är att de bara står där och stirrar på mig som jag vore helt dum i huvudet och man känner sig verkligen helt jävla dum i huvudet.
Mamma försökte förklara att jag blev upprörd pga förändringen och själv ville jag bara skrika “Jag har Aspergers syndrom boka en föreläsning hos mig för ni verkar behöva det”
Men i stället höll jag tyst, de kan få tro att jag är en idiot för jag vet att jag inte är en!
De sa i alla fall att de lärt sig något av detta och skulle tänka på det i framtiden, så de kanske är bra att få utbrott i bland trots allt?
I morgon ska jag göra ett nytt försök att hitta glasögon och de positiva är att det kan ju inte bli så mycket värre i alla fall.
