Att lära sig leva med Aspergers syndrom!

Under min tid på BUP när jag precis fått min diagnos fick jag en pärm som jag kallar för “buppärmen” och där i hjälpte dem mig att samla material som kunde vara bra för mig att  ha för att lära mig att leva med mitt funktionshinder på ett bra sätt.

Bland annat är det personliga berättelser som skrivits av mig med hjälp av Bup personal skrivna 2004 och med hjälp av detta och massa träning har jag inte samma  svårigheter i dag som jag hade då.

I dag satte jag mig och bläddra igenom pärmen och tänkte dela med mig av lita material här nedan för kanske kunna hjälpa någon annan:)

 

Det finns faktorer som påverkar positivt de kallas “de 7 frågorna”

- Vad ska jag göra?
- Var ska jag vara?
- Med vem ska jag vara?
- Hur länge ska jag hålla på?
- Vad händer sedan?
- Vad ska jag ha med mig?
- Varför och vad är meningen?

Negativa beteenden förvärras ofta:
-Då det uppstår tomrum (När inget är planerat och jag inte vet vad jag skall göra)
-Vid starka känslor
-Vid oförberedda förändringar
-Vid för stora krav i förhållande till vad jag klarar av.

Viktiga förutsättningar för att må bra:

- Att man lever i ett begripligt och meningsfullt sammanhang
- Med lagom anpassade krav
-Med möjlighet att anpassa situationen


Vad kan jag göra för att må bättre?
För att må bättre bör jag veta hur jag fungerar.
Det är en del av att växa upp och bli vuxen.

Jag har en förmåga att fastna i olika saker, i bland kan detta vara bra men i bland kan det förstöra för mig, somliga beskriver det som jag fixerar mig vid olika saker.
Dåligt är när jag endast vill prata i telefon eller när jag bara vill vara ute på nätet (mor/far tycker att jag gör detta alldeles för för länge och en del personer vill inte att jag längre ska ringa/maila dem).

Vad som är bra med att ha den här förmågan att fastna vid något är exempel när jag tränar och tävlar i skytte, när jag sitter och stickar, eller när jag vill lära mig något som som jag är motiverad för (tex digitalkameran)

För att jag ska må bättre så bör jag lära mig att känna igen när något börjar bli en fixering
Hur kan jag göra och vem kan hjälpa mig?
Jag kan fråga mor/far vad de tycker. Jag kan lyssna på när dem tycker att något blir för mycket. Jag kan träna på att göra något annat i sådana situationer.
Jag kan sätta upp “regler” med hjälp av mor/far hur jag ska göra i olika situationer det kan vara  att sticka, lyssna på musik, läsa, baka, spela spel, passa Matilda, fota.

Att ha “regler” och planer för hur jag ska göra kallas med ett annat ord för stategier-
Strategier är något som vi alla har och som hjälper oss i vardagen.

Om jag tränar på att använda mig utav “strategier” kan det vara en hjälp för mig att må bättre.

Vad är envishet?
En sida som ofta finns hos personer som har svårigheter inom autism spektrat är att de har svårt att se “helheten” eller att inse att det jag gör påverkar andra i min omgivning.

Vad betyder nu detta?
Exempelvis kan det vara att jag snabbt kan ändra mig och inte vill göra det som är planerat.

Det som då sker är att den som jag skulle göra något med inte hänger med utan blir förvirrad och undrar vad som händer.

Är jag ledsen?
Är jag besviken?
Är jag arg?
eller
vill jag bara inte?

Dessa frågor frågor ät inte alltid lätta att svara på, vare sig för mig eller andra.

Strategier att använda mig utav kan vara att:
-Försöka att säga varför jag har ändrat mig
-Skriva vad jag tänker på en lapp vid de tillfällen som jag är tyst.
-Vara delaktig i planeringen av aktiviteter för att minska missförstånd.